… wow en pub

Onsdag

Jag vaknar till ett soligt London. Skall bli en varm dag idag, ca 22 grader. Passar bra med att gubben skall upptäcka norra Kensington.

Dagens  promenix börjar vid St Mary Abbots Church, som faktiskt har Londons högsta spira.

20160921_110416

Tar mig igenom portalen och allt blir plötsligt väldigt lugnt efter larmet från hektiska Kensington High Street. Kommer till en av Londons sköna miniparker bakom kyrkan.

20160921_110716

Lockande att sätta sig ner i värmen. Men nej, tar istället av mig jackan.  Hamnar på en liten underlig gata, Drayson mews.

20160921_111954

Fullt med garage och bostäder i två våningar. Det konstiga med denna mews/gränd är att här parkeras bara fina bilar.

20160921_111720

Fullt med Jaguarer, Bugatti, Ferrari och t.o.m en gammal Rolls Royce.

Fortsätter bland Londons fashionabla kvarter mot Leighton House,

20160921_115001

mitt på denna gata, ett privathus som numera är museum. Rabatt för pensionärer. Bra jag går in och blir förbluffad.

20160921_120545

Kan konstatera att rummen är något mer påkostade än i vår lägenhet. Hela minipalatset i arabisk stil.

Min färd går vidare in i Holland Park. Besöker Kyota Garden. Mycket folk och jag lyckas få en bild utan folk. Wow säger jag till mig själv.

20160921_124315

Och så händer nåt otroligt. Precis utanför parken ligger en PUB. Den välkända Windsor Castle. En pint får det bli att vila benen med. Puh.

20160921_135338

20160921_135231

Tänk, väggarna som skiljde klasserna åt förr finns kvar. Aj mitt huve’.

Nej vidare. Mot 18 Terrace Stafford Terrace.

20160921_135827

Och ännu ett privathem.

20160921_141645

Ett intakt 1800-tals hem i fyra våningar.

Efter detta tar jag bussen in till Piccadilly och äter på …. ja just det, en PUB.

20160921_171459

Ännu en givande dag med trötta fötter som avslutas med den hejdlösa komedin ”A  comedy about a Bank Robbery”

Engelsmännen kan.

 

Felstavat ……….

”Hur går det” frågade min hustru.
Mallig för att fått igång bloggen överhuvudtaget, visade jag sidan.
”Inte så lätt så här i början” sa jag.
”Ja men …… ” också ett gott skratt. ”Du har ju stavat fel. Det heter stapplande med två P”
”Gör det?”.

Det blir till att rätta första dagen. Nej förresten, felet kan få stå kvar. Jag kommer säkert att skratta åt det själv så småningom.

”Vad ska du skriva om?” undrade hustrun med huvet på sned.
”Ja pensionärsfunderingar, resereportage och tips, vi får se”

Jag brukar bombardera barnen och släktingar på Whatsup med reseskildringar och bilder från våra resor. Nu kan jag ju skriva och tipsa andra på min blogg i stället. Svärsonen brukar ju retfullt tycka det blir lite för mycket ibland. Ja på skoj alltså (hoppas jag).

Tiden får utvisa …………….